INGRID FLARUP

NUVARANDE BEFATTNING

Nu Pensionär sedan 1 oktober 2014 med senaste befattning som tf chef Process & Utveckling samt Kvalitetsansvarig Skador, Länsförsäkringar Skåne.

FAMILJ

Make + två vuxna söner, två svärdöttrar och två barnbarn.

FRITIDSINTRESSEN

Familj, vänner, trädgård, resor, böcker, teater och foto/ konst.

BAKGRUND

• Student i Uppsala.

• Studier i Lund som stadsplanerare.

• Börjat i försäkringsbranschen Skandia vid 24 årsålder, försäkringstarifferare, skadereglerare, gruppchef, skadechef och Kvalitetsansvarig skador LF Skåne.

• Har arbetat på Skandia, Wasa, Trygg-Hansa och nu sedan 1999 på Länsförsäkringar Skåne.
  
  Efter arbete som skadereglerare med bla deltid under barnens småbarnsår började jag specialisera mig på företags- och industriområdet hos Trygg-Hansa och arbetade sedan som gruppchef på Skador i Malmö. Efter många år och trött på pendlande till Malmö tog jag ett skaderegleraruppdrag hos LF Skåne i Helsingborg. Ett år senare sökte jag och fick jobbet som gruppchef över Skador och några år senare Skadechef.
  
  Vägskälet mellan det nära ledarskapet över 25 personer, som jag delvis tagit över och delvis rekryterat, där jag hade ”markkontakt” och arbetet som skadechef med 5 gruppchefer och drygt 60 anställda blev Few 1. Jag trodde inte riktigt på mig själv i det då ”gubbiga” LF Skåne, trots en manlig Affärsområdeschef som trodde på mig. Jag hade mött mycket motstånd redan hos Trygg-Hansas manliga gruppchefer och intrycket förstärktes hos LF Skåne.
  
  “Deltagarna i Few 1 blev min vändpunkt, deras utmanande frågor till mig och krav på att jag skulle motivera mina ståndpunkter gav mig en styrka och tro på mig själv, som jag tidigare saknat.”

Vad har Few betytt för dig?

Few är en intressant och annorlunda chefsutbildning, som gav mig nya insikter och nya viktiga kontakter. Deltagarna i Few 1 förändrade min syn på min egen kapacitet och styrka. Insikten kom när de tvingade mig att svara på deras frågor: Varför tillåter du att dina manliga kolleger styr din utveckling? Varför visar du inte själv att du är rätt person för skadechefsjobbet?

Jag sökte jobbet, tillät mig att agera ”manligt” med att bara tala om mina fördelar under anställningsintervjun och inte ”kvinnligt” berätta allt jag inte var bra på. Jag är övertygad om att hjälpen från Few 1 och då i första hand mina kursare fick mig att inse att jag faktiskt kan söka precis vad jag vill och inte låta fegheten ta över. Där och då som skadechef såg jag klarare hur strukturerna i företaget är uppbyggda. Det är både intressant och tankeväckande att grabbarnas ”dunk i ryggen” och gemensamma nämnare slår undan benen på många kvinnor som inte talar deras språk.

Varför gå ett ledarprogram bara för kvinnor?

Jag har haft skäl att fundera över det. Mina manliga kolleger deltog i MIL istället. Min chef gav mig möjligheten att välja strax före starten av Few. Jag tror att MIL hade gett mig en starkare ställning i LF Skåne, gett mer i arbetet tillsammans med övriga manliga chefer och fler meriterande kontakter. Few har gett mig något annat i stället och det är tron på mig själv. Att stötas och blötas ihop med elva mycket kompetenta kvinnor, de flesta betydligt yngre än jag, har gett mig inspiration och insikt i hur man kan ta sig fram på olika vägar i arbetslivet och vänner förhoppningsvis för livet.

På vilket sätt har du skapat värde för dig själv de senaste 5 åren? I ditt ledarskap:

Insikten om min förmåga att fånga andras intresse, lita till att min kunskap är viktig även för andra och att jag har förmåga att få andra att växa och gå vidare.

För din organisation:

Visat på rakhet, tydlighet och oräddhet. Jag har gått före med att alltid tala ärligt om arbetsläge, ge raka besked både till enskilda personer, team och ledning och försökt ge en förklaring till varför beslut tas och ska genomföras även om det skapar oro eller påverkar arbetssituationen på ett mindre önskvärt sätt under en övergångstid. Det som främst brast i ledarskapet hos alla de företag jag har arbetat på såg jag i frånvaron av tydlighet. Personer hade bla sökt tjänster otaliga gånger utan att få en förklaring till varför de inte fick tjänsten. Detsamma gällde beslut i samband med omorganisationer där chefer informerade, men slätade över konsekvenserna och nonchalerade frågor från sin personal. Det här skapade oro och rädsla i företagen. 

För dig själv som person:

Jag har återvunnit tron på mig själv, sett insidan på det högre ledarskapet och förstått hur vi som människor reagerar i rädsla, ovisshet och när vi är ”osedda.”

Om du skulle skriva din biografi, vad tror du att boken skulle heta?

Våga göra bort dig, våga misslyckas och vinn insikt!

Vad skulle det stå i din epilog?

Sammanhanget och samvaron betydde mest för henne. Hon prioriterade kärleken och det nära livet framför utsidan och sin image. Hon stod för det hon trodde på och att den goda viljan är viktigast.

Finns det några speciella personer som du skulle vilja omnämna i din bok och i så fall vad har dessa betytt för dig och din karriär?

Absolut, min Mamma först och främst som stod till 100% bakom sina barn och som alltid trodde oss om gott. Hon är den enda oegennyttiga person jag har mött, trots att hon var välutbildad men stannade hemma hos oss under uppväxten. Dessutom flera av mina vänner och chefer, som trott på mig och stöttat mig och sist men inte minst alla deltagare i Few 1!

Vad skulle ditt första kapitel i biografin handla om?

Mina föräldrar och deras resa till USA 1947 som studie och bröllopsresa under ett år. Min mammas dagbok från tiden är mycket intressant och ger en bakgrund till min uppväxt. 

Vad skulle ditt sista kapitel heta och varför?

Nästa projekt i mitt liv – utmaningen - livet efter arbetet. 

Vad vill du att läsaren ska ha med sig från din biografi?

Insikten om att det aldrig är för sent att våga sig på nya utmaningar.

Sist men inte minst, har du något tips till unga kvinnor som är i början av sina karriärer?

Låt inte arbetet hindra dig att leva. Ta chansen till kärlek, barn och att skapa dig det liv du vill ha när du har chansen. Arbetet finns kvar, karriären och möjligheterna till nya uppgifter. Alltför många som jag har mött har prioriterat karriär i unga år, blivit barnlösa eller gjort allt samtidigt. De drabbas alldeles för ofta av att ”gå in i väggen” just i bristen på insikt om kroppens och själens begränsningar. Att slösa år på att må dåligt leder inte till bättre jobb eller ett harmoniskt liv. Sist – lyssna inåt, men ta inte dig själv på för stort allvar!